Sista Morgonen

Niklas Strömstedt

Du kom till mej...

våren var som vackrast när du kom till mej

och om jag vetat det jag vet nu när du fanns hos mej...

Nu är det för sent.



Förälskade; satt vi på balkongen

och berusade; vi delade en flaska till

och älskade varandra till sömns...



Och när vi vaknade var rummet ljust

och gatan utanför var lika full av liv och rörelse som jag

I en säng på tredje våningen drack vi te med mjölk och honung

Du hade en gitarr och jag spelade, du dansade...



Den sommaren...

Vi åkte ut på Lidingö och hem igen,

körde på en fågel och begravde den nånstans vid en sjö



När hösten kom,

sa du att "Nu känns det som det börjar om"

men jag var bara tyst och tom när hösten kom och sommaren dog



Men det händer att jag går förbi

huset som du bodde i, det händer att jag ser dej då och då

Vi trodde att vi fattade, vi blundade och skrattade

Vi tog allting vi kunde få, jag undrar vad vi tänkte på...



Den morgonen...

Jag minns dej där i fönstret sista morgonen

Det hände något på natten, och på morgonen var allting förbi...